Eketorps Borg
Borgen
Eketorps borg, landets enda totalundersökta och rekonstruerade fornborg, har ett mycket högt vetenskapligt och pedagogiskt värde och är ett av öns mest uppskattade besöksmål.
Läget
Eketorp är den sydligast belägna av de öländska fornborgarna. Den är strategiskt placerad 1,7 kilometer från Östersjön, mitt ute på Stora Alvaret. Inom borgen finns en källa som förmodligen har varit avgörande i valet av plats för borgbygget.
Olika funktioner och perioder
Borgen undersöktes arkeologiskt under åren 1964-1976. Syftet var dels att klarlägga bakgrunden till de medeltida fynd som tidigare hade gjorts innanför borgmuren, dels att söka en förklaring till de öländska fornborgarnas funktion och datering. Utgrävningarna visade att Eketorp varit ianspråktagen i tre olika perioder från år 300 till 1 300 e Kr. Cirka 25 000 föremål påträffades, såväl enkla vardagsföremål som konstnärligt arbetade smycken och vapen.
Eketorp I
Under det första byggnadsskedet, Eketorp I (300-400 e Kr), fungerade borgen som tillflyktsort för bygdens befolkning. Ursprungligen hade borgen en diameter av 57 meter med 20 radiellt placerade hus med öppna gavlar mot ett centralt torg. Den senare bebyggelsen vid platsen medförde att de tidiga stadierna av Eketorp I skadades i tämligen hög utsträckning.
Eketorp II
I samband med borgens nästa period, Eketorp II (400-700 e Kr), etablerades en fast bosättning i borgen. Dess funktion ändrades till en befäst bondby med både bostadshus, fähus och förråd. Borgens dimensioner utökades till en diameter av 80 meter och försågs med portar i nord, syd och öst. Den bestod av omkring 15 gårdar. Fullt utbyggd innehöll borgen 53 hus, fördelade på tre kvarter längs murens insida. Befolkningen tycks ha varit relativt välbärgad. Arkeologerna fann bland annat ett förhållandevis stort antal smycken och vapen från denna tid.
Eketorp III
Eketorp II övergavs på 700-talet. 300 år senare byggdes på ruinerna av Eketorp II en verklig borganläggning, Eketorp III (1000-1300 e Kr). Den tidigare borgmuren förstärktes och man uppförde även en yttre ringmur. Borgens storlek uppgick till 115-120 meter i diameter (yttre ringmuren). Samhället var av en annan karaktär än de tidigare agrara, befolkningen försörjde sig huvudsakligen på handel och hantverk. Även planlösningen förändrades, rader av syllstenar visade var timmerlängor och bodar uppförda i skiftesverk hade stått. Mellan byggnaderna fanns stenlagda gator och gränder som strålade samman till ett centralt torg. En avloppsränna ledde från brunnen till den angränsande våtmarken i öster. Till området mellan den inre och yttre muren lokaliserades den eldfarliga verksamheten, bland annat smedjor.
Fynd från utgrävningar
Huvuddelen av de fynd som gjordes vid undersökningarna härrör från Eketorp III. Fynden utgjordes bland annat av silvermynt, vapen, hantverksredskap och hästutrustning. Sannolikt finns ett funktionellt samband mellan Eketorp III och de rika sillfiskena vid Kyrkhamn på Ölands södra udde.
Borgen idag
Idag reser sig åter den imponerande ringmuren på Stora Alvaret. Innanför muren finns rekonstruerade hus från järnålder och medeltid. Man kan besöka bostadshus, fähus och förrådshus, som byggts upp med gamla hantverksmetoder och material. Guidade turer ges under sommarhalvåret. Ett urval av fynden finns utställda i ett museum. Genom osteologiska analyser av benmaterialet har man kunnat konstatera vilka djur man höll sig med vid borgen. Som ett led i att återskapa den forntida miljön finns även tamdjur: grisar, får och gäss.
Om Eketorps Borg som Museum, Öppetider, Aktiviteter, se: GÖRA/Museum/Eketorps Borg 
Karta Eketorps Borg Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län