För Ölands alla besökare och bofasta med intresse för flyttfåglarnas magiska värld – Det Stora Sträcket – finns det alltid en udde och en strand. Det finns alltid ett hav och ett sund att blicka ut över.
Där finns norra Ölands löv- och barrskogsområden med insprängda hagmarker att upptäcka och på södra tredjedelen av ön ett vidsträckt och lite gåtfullt ”innanhav” – Stora Alvaret!
Tranor, Foto Annika Lund
Ljungpipare, Foto Hans Olsson
Förbi och genom och över allt detta färdas tiotals miljoner fåglar … året runt!
Det sägs att öar har en ö-effekt på fåglar, en slags dragningskraft. Visst är det så! För de flesta fåglar är milsvida vatten negativt. De kan inte vila därute på havsvidderna, men ”vet” att snart kommer ön som ger vila och föda.
Öland är en lång, naturlig ledlinje för flyttfåglarna i nordsydlig riktning men samtidigt fångar den långa kusten upp de fågelflockar, som flyttar från öst till väst eller tvärtom!
Traditionellt kretsar det mesta om fåglarna kring deras höst- och vårflyttning, men på Öland blir det så uppenbart att de befinner sig på sträck genom hela solvarvet – året runt!
Det finns alltid en dag, en plats, en stund för dig att fascineras av denna gränslösa fågelvärld.
Fiskmås, Foto Hans Olsson
Skrattmås, Foto Hans Olsson
En dag i februari ser du tusentals fiskmåsar och gråtrutar sträcka förbi Öland mot SV. Då har isen börjat lägga sig i Finska viken och närliggande farvatten. När iskanten sakta vandrar söderut ger sig vitfåglarna av med kurs på södra Östersjön och de danska vattnen.
Samtidigt … och detta är spektakulärt … finns mildluften ute över Atlanten och med första bästa lågtryck över brittiska öarna kommer de första vårfåglarna. Det är de s.k. väderflyttarna, som exempelvis grågäss, gravänder, tofsvipor, ljungpipare, sånglärkor och starar.
Grågås, Foto Hans Olsson
Tofsvipa, Foto Hans Olsson
Långt söder om lågtrycksbanorna, nere på den afrikanska kontinenten, tickar flyttfåglarnas inre klockor fram mot avresedatum. Oavsett vädret i norra Europa ska alvarmarkernas stenskvätta och fiskehamnens sädesärla snart starta färden norrut. De är två exempel på datumflyttare och är kanske de fågelarter som vi människor gärna tar till oss.
Dessa trogna medvarelser står för en slags trygghet hos oss människor … och upplevelsen, när ärlan åter sitter kvittrande på sjöbodtaket en vårmorgon, är förstås euforisk.
Sädesärla, Foto Hans Olsson
Stenskvätta, Foto Hans Olsson
När de sista återvändarna når Öland och Sverige i början av juni, rosenfinkar och lundsångare, då hörs locklätena från höstflyttande svart- och skogssnäppor samt storspovar. Det är honorna, som klarat av sin del av häckningen, och som nu är på väg till vinterkvarteren. Respektive partner är kvar och ser till att ungarna blir flygga en bit in i juli. Då är det hannarnas tur att sträcka söderut medan den nya generationen flyttar i augusti-september.
Tänk er det! Det magiska flyttfågeltåget avgår på tre, helt olika avgångstider … men de färdas längs samma sträckleder och de kommer fram till samma övervintringsområde!
Svartsnäppa, Foto Hans Olsson
Storspov, Foto Hans Olsson
Så fågelhösten är något helt annat än det vi kallar för höst. Det är en nästan ogripbar känsla, samtidigt som upplevelsen är mycket påtaglig.
Öland har en fågelhöst som omfattar drygt sex månader!
Strax efter nyår kommer första kulingen från öster med tillhörande stråk av intensiva snöbyar – det som av meteorologerna numera benämns ”snökanoner”. Då kan Östersjön tömmas på tusentals dvärgmåsar, som fram till dess levt ett pelagiskt liv därute, långt från fastlandet. Över det stormande havets fräsande bränningar rider dessa, våra minsta måsar, tärnlikt elegant och personifierar den skönlitterära måsen Jonathan Livingstone Seagull.
Den öländska vintern har anlänt till ön, men fåglarna fortsätter att flytta … och varje dag börjar ett nytt fågelår på Öland!
Gråtrut, Foto Hans Olsson
Gäss & Fågelskådare, Foto Tommie Skoog
Visitolands Gästreporter: Göran Andersson
Ottenby Fågelstation Öland: www.ottenby.se
Fotografer: Hans Olsson, Annika Lund och Tommie Skoog
Blog: Fotograf Hans Olsson