Kyrkomiljön

Ås kyrka är belägen invid östra landsvägen omkring en halv mil från Ölands södra udde och är öns sydligaste kyrka.

Både kyrka och kyrkogård ligger strax innanför den breda och höga mur, Karl X: s mur, som går tvärs över ön och skiljer Ottenby kungsgårds ägor med den övriga delen av Ås socken.

Miljön runt om kyrkan utgörs av betes- och alvarmark. Från tornet kan man se havet. Lite längre bort i väster ligger Ottenby kungsgård och kyrkan är också belägen på kungsgårdens marker. Öster om kyrkan på samma sida om vägen ligger hembygdsstugan i Ås, ditflyttad från Näsby.

Kyrkan

Den första kyrkan i Ås uppfördes i mitten av 1100-talet. Kyrkan var vigd åt helgonet Sankta Katarina och bar under sina två första sekel namnet Ottenby kyrka.

På 1300-talet fick den sin nuvarande benämning. Kyrkan bestod då av långhus och torn i öster.

År 1773 byggdes kyrkan till. Då förlängdes långhuset åt väster och vapenhuset tillkom. Byggmästare var Henrik Wermelin. Med sitt trätunnvalv erhöll Ås Ölands första salskyrka. Den är också Ölands enda bevarade östtornskyrka.

Översta våningen byggdes om 1820 och försågs då med lanternin för klockorna. Ombyggnaden leddes av murmästaren Johan Petersson från Kalmar. Kyrkans yttre rappades för första gången och kyrkan försågs invändigt med ett tunnvalv av trä.

År 1787 målades kyrkan invändigt. I kyrkan finns två träskulpturer från 1700-talet och i taket hänger fyra mässingskronorvarav tre är från samma århundrade och en är från 1980. Den senaste renoveringen gjordes1992. Det var då en yttre renovering.

Minneslund

Minneslunden finns mitt på den norra långsidan av kyrkogården och invigdes 2001.

Den utgörs av en halvcirkelrund plattläggning av kalksten med plantering. I planteringen står ett gjutjärnskors från 1860 med en ängel och till höger om korset finns en mindre träskylt med texten minneslund. En blå glaskula finns placerad på muren bakom minneslunden. Buskar växer på båda sidor och avgränsar lunden åt öster och väster.

Byggnader

I kyrkogårdens nordvästra hörn finns två byggnader. Den ena är det före detta materialhuset uppfört år 1807. År 1959 gjordes det om till bårhus. Det används numera inte som bårhus utan nu finns en toalett för allmänheten inredda i byggnaden. Huset är uppfört i sten och har en putsad, vitmålad fasad och tegeltak.

Den mindre byggnaden till höger om materialhuset är ett förråd, med okänt byggår. Det har en vitputsad fasad och ett pulpetställt plåttak. Tidigare fanns det en toalett i byggnaden. Båda byggnaderna har rödbruna dörrar av trä.

Övrigt

I vapenhuset finns en medeltida gravhäll, prydd med ett stavkors, inlagd i golvet. Stenen är sannolikt från 1200-talet. Utanför vapenhuset finns en trampflisa i form av gravhäll från 1672.

Troligen har man här som på så många andra ställen återfört gamla gravvårdar till gården de kom ifrån samt sålt vårdar som ingen har velat ha kvar. En inventering i socknen skulle förmodligen ge uppgifter om flera äldre vårdar. En äldre vård finns tillexempel som trappsten vid värdshuset Rosenkind vid södra udden.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Vickleby kyrka ligger uppe på landborgskanten, alldeles väster om den västra landsvägen. Från kyrkogården har man utsikt över det karga Stora alvaret i öster och den bördiga dalen med Vickleby by i väster. Öster om kyrkogården går Vickleby bygata med sin täta bebyggelse. Där ligger bl.a. Bo pensionat och Capellagården. Från och med 1930-40-talen blev Vickleby en populär vistelseort för många framstående konstnärer. Flera av dem bodde i byn, bl.a. Artur Percy. Rakt nedanför kyrkan mot öster ligger Vickleby prästgård, som fortfarande har kvar sin ursprungliga funktion. Norr om kyrkogården ligger fd Vickleby kyrkskola, som numera är utställningslokal knuten till Capellagården. Ännu längre norr ut ligger församlingshemmet.

Kyrkan

Vickleby kyrka tillhör den lilla grupp av kyrkor på Öland som är helt eller till största delen bevarade sedan medeltiden. Troligen fogades nuvarande torn till ett långhus av trä under slutet av 1100-talet. Långhuset av sten byggdes på 1200-talet. Under ledning av stadsmurmästaren Anders Törnberg från Kalmar revs år 1778-79 det medeltida koret och absiden, långhuset förlängdes i öster och ett nytt kor tillkom. År 1818 fick tornet en fyrsidig lanternin.

Minneslund

Minneslunden ligger utanför den egentliga kyrkogården, i det nord-östra hörnet av det parkliknande området i väster. Den avgränsas av en halvrund friväxande häck av spirea, samt en rabatt med rosablommande buskrosor. Marken består av gräsmatta och i mitten står ett vattenfall av metall samt en inskriptionsplatta. Här finns även en hög svartmålad belysningsarmatur med glasglober

Byggnader

På kyrkogården finns ingen byggnad men väl på andra sidan landsvägen i öster. Där står en byggnad av kalksten med tak täckt av ett äldre enkupigt tegel, varav flera tegelpannor har stämpel från Värnanäs tegelbruk. Det började troligen uppföras 1766 och kallades då ”redskapshus”. Ytterväggarna har ursprungligen varit rappade, men står nu med bart murverk. 1957 inreddes den södra delen som bisättningskapell och den norra som redskapsbod.

Övrigt

Äldre gravvårdar som tagits bort från kyrkogården lutade mot de norra murens västra del.

I byggnaden öster om landsvägen ligger ett halvklot av sandsten. Detta låg på dopfunten när denna utgjorde takkrön på kyrkan mellan åren 1778 och 1932.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Ventlinge kyrkogård omsluter kyrkan på sluttningen av västra landborgen, strax öster om väg 136 och inte långt från Grönhögen. Från kyrkogården kan man se Kalmarsund i väster.

Området mellan kyrkogården och landsvägen består av en liten park som också rymmer minneslunden. I öster strax utanför kyrkogårdsmuren vidtar åkerjord. Söder om kyrkogården ligger den gamla lärarbostaden.

Kyrkan

Ventlinge kyrka uppfördes under 1100-talets första hälft. Kyrkan bestod vid den här tiden av en tornlös kyrka i romansk stil och var vigt åt Sankt Laurentius.

Kyrkan hade ett rektangulärt långhus samt ett lägre och smalare kor som i öster av slutades den med en halvrund absid. Tornet byggdes omkring år 1200.

Under tidernas lopp genomgick kyrkan många mindre förändringar. År 1812 gjordes en omfattande reparation och tillbyggnad och kyrkan förlorade då sin medeltida prägel.

Koret och absiden revs och långhuset byggdes till. Vid den östra gaveln byggdes sakristian. Ombyggnaden till en modern salskyrka leddes av Johan Petersson från Kalmar.

En lanternin ritad av J A Wileius uppfördes år 1825 av Håkan Göth, från Seby och kyrkklockan flyttades upp i tornet. Ett vapenhus inrättades i det medeltida försvarstornet 1880 efter ritning av Otto August Mankell. Altartavlan är från 1700-talet.

Restaureringar och reparationer har genomförts 1925, -52, -68, -84 och 1999.

Inne i kyrkan finns en dopfunts fot från 1200-talets början.

Minneslund

En minneslund anlades och invigdes år 1998. Den anlades strax utanför och intill kyrkogårdsmuren i väster i den så kallade kyrkoparken.

I fonden mot muren är det planterat rhododendron och runt själva stenen med ordet ”minneslund” inristat växer det blå krypen. I övrigt är det planterat lagerhägg som avgränsar lunden i norr och söder och framför planteringen är det lagt kalkstensplattor.

Byggnader

Utanför kyrkogården i sydost ligger en träbyggnad som rymmer förråd och toalett för allmänheten.

Övrigt

En äldre gravvård ligger som avtäckning över sydportalen och på kyrkogårdsmuren ligger ett par fragment med inskriptioner troligen från tidigt 1800-tal.

Utöver en gravtumba strax söder om kyrkan, saknar kyrkogården idag äldre gravvårdar. Tumban avser Jacob Brunnerus och hans maka Anna Elisabeth Ruther. Brunnerus var på 1700-talet kyrkoherde i Ventlinge och Ås församlingar. Han avled 1794, ett år efter sin hustru.

Inte långt från kyrkans södra ingång är sedan 1952 spelmannen Gotthard Sjöman begravd. Han har bland annat skrivit ”Kruspolska, Kvarnpolska” och ”brudmarsch till far”.

Lyrikern Anna Rydstedt är begravd på den södra sidan av kyrkan. På hennes gravvård står det en vacker rad ”jag är också född och vuxen till det enda, att vara Anna i världen”

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Kyrkan och kyrkogården har en central placering i Södra Möckleby kyrkby. Landsvägen mot Ottenby i söder och Färjestaden i norr passerar väster om kyrkan. Längs med landsvägen ligger några affärslokaler med bl a mataffär.

Väster om kyrkogården finns ”Kyrkoparken” som anlades 1957 efter ritning av Kalmar läns södra Hushållningssällskap. Området ingick tidigare i skolans område och kallades då Skolplan.

Den första skolbyggnaden, som uppfördes 1850, ligger ännu kvar sydväst om kyrkan. Huset är kraftigt ombyggt bl a i samband med att det togs i bruk som kommunalhus då Södra Möckleby blev centralort i Ottenby kommun. Byggnaden inrymmer numera bibliotek och öppen förskola. På Skolplan fanns tidigare ett par ytterligare skolbyggnader vilka revs 1965.

Norr om kyrkogården finns sedan 1989 församlingshem och sedan 1991 även pastorsexpedition. Kring kyrkogården i öster och söder ligger villatomter med enfamiljshus av olika ålder. Prästgården låg tidigare i Gårdstorp norr om Södra Möckleby kyrkby men såldes då en ny prästgård uppfördes i kyrkbyn på 1960-talet. Inte heller denna är längre i församlingens ägo. Från 1938 och ett antal år framåt tillhörde Södra Möckleby Kastlösa pastorat, som även omfattade Smedby församling. Numera är Södra Möckleby centrum i Sydölands pastorat och ingår i Södra Ölands kyrkliga samfällighet.

Södra Möckleby har sedan 1800-talet påverkats mycket av olika industriverksamheter med alunbruk, kalkbränning och cementfabrik som de mest framträdande exemplen. Det goda hamnläget, Degerham, och lämpliga råvaruförekomster gjorde orten idealisk.

Ölands Alunbruk eller Södra Bruket gav upphov till ett helt brukssamhälle med fabriksanläggning, arbetarbostäder, herrgård och jordbruksrörelse. Som exempel kan nämnas att Alunbruket år 1822 hade 322 anställda, varav 116 barn. Ölands Cement AB skapades 1886 och hade 1920 omkring 350 anställda.

Bruken hade uppgångar och nedgångar i olika perioder. Mellan åren 1867 och 1926 utvandrade omkring 400 sockenbor till Amerika. Det var en stor procentandel av socknens befolkning och de flesta var unga som hade svårt att hitta försörjningsmöjligheter hemmavid. De olika bruken i Degerhamn har starkt präglat ortens och socknens historia.

Kyrkan

Under medeltiden, kanske så tidigt som på 1100-talet, uppfördes en kyrka i Södra Möckleby. De första kända avbildningarna visar en kyrka med ett kraftigt torn med tälttak, rektangulärt långhus med sadeltak samt ett något lägre kor med halvrund absid.

Efter långdragna diskussioner under 1800-talet revs allt utom tornet och år 1851 stod en ny kyrka klar. Ritningarna upprättades av Johan Fredrik Åbom och byggmästare var Peter Isberg. Kyrkan blev nu en tidstypisk nyklassicistisk kyrka med ett ljust och luftigt kyrkorum.

Kyrkan har genomgått större invändiga renoveringar 1909 och 1951. Vid 1951 års arbeten igensattes korfönstren. År 1982 gjordes en rekonstruktion av den altaruppsats som funnits i kyrkan på 1700-talet med återanvändande av äldre delar samt kompletteringar med nya.

Exteriört har kyrkan restaurerats flera gånger. Största förändringen är igensättningen av korfönstren samt inklädningen av lanterninen med plåt.

Minneslund

Minneslunden är belägen i den östra delen av kvarter 3. Platsen är liten och omgärdas av cypresshäck. En kalkstenshäll med ordet ”MINNESLUND” markerar platsen tillsammans med en planteringsyta med buskar och perenner. Här finns också en soffa samt ställning för blommor.

Byggnader

Bårhuset har fasader som är spritputsade och avfärgade i vitt. Taket är belagt med tvåkupigt tegel, dörr och vindskivor är brunmålade. Fönster finns mot väster, tre stycken smala vid sidan av varandra. Vädringslucka finns mot öster och ingång i söder. Ovan dörrpartiet finns en slätputsad markering i fasaden, som om där tidigare funnits en öppning.

Övrigt

De gamla kalkstensvårdarna i museiuppställningen är slitna och beväxta med mossor och lavar. Inskriptionerna är därför svårlästa. Vid rätt ljus framträder dock ännu texterna.

På senare år har man försökt att skapa nya ytor för urngravar på olika delar av kyrkogården. I kvarter 1-4 har enstaka rader med urngravar inplanerats på gravkartan. Inte så många av dessa platser har ännu tagits i bruk.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Stenåsa kyrka och kyrkogård ligger utmed Östra vägen som går mellan Föra i norr och Ottenby i söder. Socknen ligger mellan Sandby och Hulterstad socknar i höjd med Resmo på Ölands västra sida. Kyrkan ligger i norra delen av by. Öster och väster om kyrkan breder jordbrukslandskapet ut sig och bortom det alvaret i väster och Östersjön i öster.

Kyrkan

När Stenåsa kyrka renoverades 1956 hittade man under kyrkans golv resterna av en träkyrka med lergolv som daterades till 1000-talet. Detta var den första kyrkan på platsen. I mitten av eller möjligen i slutet av 1100-talet ersattes träkyrkan av en stenkyrka.

Under 1200-talet byggdes stenkyrkan ut så att den blev dubbelt så lång som den ursprungliga byggnaden. Under 1700-talet och början av 1800-talet ökade befolkningsmängden i socknen. Den gamla medeltidskyrkan blev trång.

År 1831 stod en ny kyrka klar som hade byggts som ett skal utanför den medeltida kyrkan. Ritningarna gjordes av Samuel Enander. Tre byggmästare, P.Isberg, P. Ekholm och H. Göthe, var involverade i arbetet med kyrkan.

Kyrkan präglas såväl interiört som exteriört av nyklassicistiska drag.

Minneslund

En minneslund anlades år 2000 i kyrkogårdens sydvästra del. Platsen är vänd mot och öppen mot norr. I söder avskärmar en häck av jasmine platsen. Utmed häcken finns en bänk.

I platsens mitt är en rabatt med kant av röd kalksten anlagd. Här är perenner och sommarblommor planterade. Det finns också platser för att ställa blomvaser och ljus. Mitt i rabatten står ett gjutjärnskors. Gjutjärnskorset markerade ursprungligen gravplats för P. Olssons hustru Ch. Jonsdotter som dog 1870. Hennes persondata finns kvar på korsets baksida.

Byggnader

I kyrkogårdens nordvästra hörn står en redskapsbod. Den har rött tegeltak och stående träpanel målad i en grågrön ton. Fönster foder och vindskivor är vita.

Övrigt

In till boden, utmed kyrkogårdens norra mur, är ett antal äldre gravvårdar som plockats bort från kyrkogården uppställda.

I norra delen av kvarter B står en solvisare som förefaller vara av modernt datum.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Smedby kyrka ligger något väster om västra landsvägen och från kyrkogården har man utsikt över Kalmarsund i väster. Runt om kyrkan i söder och öster ligger jordbruksmark.

I väster på ligger en röd träbyggnad som byggdes på 1700-talet på en annan plats. År 1848 flyttades den till Smedby och blev prästgård, vilket det var fram till 1929. På tomten finns också tillhörande förråd och ladugård uppförd i sten år 1917. Norr om kyrkogården ligger kyrkhagen.

I det nordöstra hörnet av kyrkogårdsmuren är en gammal vitmenad byggnad som används som förråd och där det finns en toalett. Den före detta folkskolan ligger även den strax norr om kyrkan.

Kyrkan

Den tidigaste kyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och var en romansk absidkyrka med högt västtorn som utökades på 1200-talet.

Den nuvarande nyklassicistiska kyrkan byggdes 1851-53 norr om den plats där den medeltida föregångaren stått.

Smedby kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin. Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden.

År 1952 förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två sidorum byggdes och koret kom att skiljas från kyrkorummet i övrigt. Ärland Noréen stod för förändringarna.

Inne i kyrkan finns en romansk dopfunt från Gotland daterad till 1200-talet och predikstolen är från 1698. I tornet hänger två klockor. Lillklockan gjuten 1680, storklockan inköptes från klockgjutaren J P Forsberg i Kalmar 1878.

Minneslund

Minneslunden ligger i den östra delen av kyrkogården, i det öppna partiet sydost om kyrkobyggnaden. Platsen utgörs av en rektangulär gräsyta. Buskar av buxbom avgränsar minneslunden i norr och söder. I öster avgränsas lunden av den 110 cm höga och 75 cm breda befintliga stenmuren. En äldre svart granitvård har återanvänts och man har skrivit minneslund på den.

Byggnader

Utanför kyrkogården och integrerad i kyrkogårdsmuren ligger en vitkalkad byggnad av okänd ålder som numera används som redskapsbod, förråd och besökstoalett.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Segerstads kyrka och kyrkogård ligger på södra Ölands ostkust intill den östra landsvägen i södra delen av Nedra Segerstad by. Runt om breder åker-, betes- och alvarsmark ut sig. Söder om kyrkogården ligger den före detta prästgården. Strax norr om kyrkogården intill landsvägen ligger den gamla skolan i trä, byggd 1848.

Kyrkan

Segerstads medeltida kyrka var den minsta på Öland, endast 16 meter lång. Grundmurarna till den lilla östtornskyrkan med rak östvägg byggd på 1100-talet ligger under golvet i dagens kyrka. En pelare av finhuggen gotländsk kalksten bar upp dess valv. Pelarens kapitäl ligger nu under dopfunten medan andra delar återfinns i sockeln till solvisaren ute på kyrkogården.

Den nuvarande kyrkan är en traditionell salkyrka försedd med stora rundbågiga fönster och trätunnvalv. Tornet i väster är krönt av en åttkantig lanternin. Sakristian är belägen i öster.

Kyrkan byggdes 1839 av Peter Isberg fritt efter ritningar av R V Brouhn. Efter invigningen i oktober 1843 har förutom en extriör restaurering 1949-51 endast smärre förändringar gjorts.

1800-talskyrkan försågs med en altarpredikstol. Korgen skulpterad 1765 av Clas Wahlberg togs från den gamla kyrkan. När kyrkan renoverades 1949 flyttades predikstolen till norra sidan av koret och innanför altarringen placerades ett nytt altare.

En del av inventarierna är kvar sedan 1100-talet. Altartavlan är målad av Einar Forseth, år 1950, och det finns en tavla med Ölands motiv målad av ”solmålaren” Per Ekström inne i kyrkan.

Byggnader

I det nordvästra hörnet av kyrkogården ligger en gammal vitmenad stenbyggnad med tegeltak. Tidigare användes den som bårhus numera endast som förråd.

Utanför kyrkogårdsmuren i söder är en mindre byggnad i trä som används som förråd och där det också finns en toalett för allmänheten.

Övrigt

Vid ingången till kyrkogården i väster står en kalkstenshäll med inskriften:”Wandringsman tänk på ändan 1776.s.s. Pastor” Den är rest av dåvarande pastorn Sven Sahlsten. Sahlsten ville genom ristningen på hällen ge vandraren en påminnelse om hans dödlighet och därmed väcka fromhetstanken till liv.

En solvisare står på kyrkogården söder om kyrkan. Den är delvis bygd av kapitäl från den gamla kyrkan. När det tillverkades är okänt.

I kyrkogårdens nordöstra hörn, uppställda längs muren, står vårdar som tagits ur bruk.

Konstnären Per Ekström föddes i Segerstad och dog vid Sjöbacken i Mörbylånga år 1935, i en ålder av 91 år. Han hann bli vida berömd och belönades till exempel med en guldmedalj vid Världsutställningen i Paris 1889. Till den litterära historien gick han som målaren Selldén i August Strindbergs ”Röda Rummet”. Han lär också ha varit den som fick Strindberg att börja måla.

Träkonstnären Johan August Gustafsson (1852-1932) levde hela sitt liv i Segerstads socken på sydöstra Öland. Han var bonde och sjöman men framförallt var han konstnär, bildhuggare och möbelsnickare. Material som han hittat i sjön och på stranden använde han till att skulptera i. Havet och båtar var en viktig del av hans liv. Han gjorde många skeppstavlor och fartygsmodeller. Gården som han brukade låg alldeles intill Östersjön som inspirerade honom och gav material till konstverken. När skepp förliste fick han trä till sina figurer. Hans mest berömda skulptur är ”Kung Farao med följe”. Två snidade stolar, från 1916, finns framme i koret på kyrkan. Som sin sista vilja skrev han i sitt testamente att samlingen skulle visas och vårdas i hembygden för en ringa penning.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Sandby socken ligger på Ölands östra sida, nästan i höjd med Färjestaden. Kyrkan och kyrkogården ligger ett par kilometer öster om den väg som går längs med Ölands östra sida från Föra i norr till Ottenby i söder. Runt kyrkan ligger flera gårdar med ännu aktiva jordbruk. Öster om kyrkogården ligger en byggnad som ursprungligen var socknens fattighus. Det byggdes 1871. Den siste inneboende flyttade därifrån 1929. Huset gjordes 1953 om till församlingshem och fungerar som sådant än idag.

Kyrkan

I Sanby stenkyrka började byggas under 1100-talet. Då uppfördes långhus och torn i öster. Under 1200-talet tillkom västtornet vilket gjorde Sandby kyrka till en av Ölands klövsadelskyrkor. År 1782 gjordes en stor renovering av den medeltida kyrkan som bl a innebar att östtornet revs.

I början av 1800-talet väcktes förslaget att bygga en gemensam kyrka för Gårdy och Sandby socknar. Förslaget vann dock inte gehör utan båda församlingarna kom istället att bygga om sina medeltida kyrkor.

I Sandby påbörjades arbetet 1860. Ritningarna till den nya kyrkan gjordes av J F Åbom och byggmästare var Peter Isberg och hans son Isak från Algutsrum. Den nya kyrkan byggdes söder om den medeltida kyrkan. Till den nya kyrkan överfördes bl a dopfunten från 1100-1200-talet. Den nya kyrkan präglas såväl interiört som exteriört av nyklassicistiska drag.

Den senaste större renoveringen genomfördes 1992.

Minneslund

Minneslunden anlades 1999 väster om kvarter B. Platsen omges i söder och i norr av häckar av tuja. I norra delen står ett enkelt träkors. Framför det finns rabatter, en yta belagd med kalksten där man kan placera ljus samt en hållare för blomvaser. I söder finns en bänk.

Övrigt

Öster om kyrkans kor ligger det Patriarkerkors som återfanns 1957. Korset markeras med kantställda kalkstensflisor som är något upphöjda över gräset. Ingen känner idag till korsets historia.

I sydöstra hörnet av kyrkogården ligger en liten kulle. Här ska den tillfälliga smedja ha legat som uppfördes i samband med kyrkbygget 1860. Här arbetade bl.a. smeden August Klint. Han och flera andra familjemedlemmar ligger begravda i Klint-kullen i kyrkogårdens sydvästra hörn.

Söder om kvarter B står ett av kalksten uppmurat brunnskar samt ett fågelbad av samma material. I kvarter B:s nordöstra hörn står en solvisare på en uppmurad pelare av kalksten.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Resmo kyrka och kyrkogård ligger på Ölands västra sida uppe på landborgen med utsikt över den bördiga Mörbylångadalen. Väster om kyrkan ligger den före detta folkskolan, uppförd 1868. Söder om kyrkogården och vägen mot Kleva ligger den gamla småskolan från 1920-talet. All undervisning flyttades till Mörbylånga 1955. I öster ligger gamla smedstugan och med gaveln som en del av kyrkogårdsomgärdningen ligger bårhuset. Tidigare låg fattighuset öster om kyrkan. Utanför kyrkogården i norr breder jordbrukslandskapet ut sig och man har utsikt över Kalmarsund.

Kyrkan

Med tanke på de fynd av runstenar och delar till en Eskilstunakista som påträffats i Resmo så bör den första kyrkan på platsen ha varit av trä. En stenkyrka uppfördes, tror man, år 1070 av en storman som hette Sweinu och vars namn finns på en runsten funnen på kyrkogården (nu på SHM). Resmo nuvarande kyrka är en av de äldsta och bäst bevarade på Öland, den har kvar sin grundplan från medeltiden.

Före år 1750 tillkom sakristian. År 1826 revs östtornets överdel samtidigt som västtornet uppfördes. Idag består den restaurerade kyrkan av ett kor med absid och ett ovanligt smalt och högt långhus med fönster i både norr och söder.

På 1920-talet renoverades kyrkan både in- och utvändigt och år 1931 renoverades kyrkan åter invändigt och kalkmålningarna från 1100-, 1200- och 1500-talen togs fram. Renoveringar har stsedan genomförts vid flera tillfällen tillexempel 1987, 1966 och på 1990-talet. Kyrkans medeltida altare, 1100-talet, återinsattes i kyrkan till 900 års jubileet år 2000.

Minneslund

Församlingen har fått tillstånd och har under 2006 påbörjat arbetet med att anlägga en minneslund i kvarter 04 norr om kyrkan.

Byggnader

Det före detta bårhuset ligger som en del av omgärdningen i öster och har ingången från kyrkogården. Det är en byggnad av vitputsad kalksten. Tidigare hade byggnaden spåntak som på 1980-talet fortfarande, och troligen även nu, låg kvar under bodens tegeltak. Bårhuset har trädörrar och över ingången är ett i puts format kors. Utrymmet används idag som förråd. I byggnaden inryms också materialbod. Golvet i materialboden är av kalkstensflisor. I boden förvaras bland annat delar av en äldre altarrundel, ett runstensfragment och en gravvård som före 1965 låg utanför sydportalen.

Övrigt

Daniel Sabelström var bonde, han ägde också den så kallade Gästgivaregården i Resmo mellan åren 1842-1870.

En gravtumba från 1700-talet öster om absiden avser häradsprosten Elias Salomon och hans hustru Maria Cecilia Berghman. Under den avsmalnande högresta kalkstenen väster därom vilar prosten Israel Ahlqvist, farbror till Abraham Ahlqvist, känd för sin bok om Ölands historia.

Gravplatsen med gjutjärnsstaket i den sydöstra delen är rest över kyrkoherde C Ekvall år 1876.

Gjutjärnstaketet runt om sjökaptenen Johan Söderlunds gravplats i den sydvästra delen av kyrkogården är tillverkat av Kockums.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Kyrkan och kyrkogården i Mörbylånga socken är placerade på den bördiga strandslätten och inte, så som de flesta av Ölands kyrkor, på eller invid landborgen.

Byn Mörbylånga fanns redan på medeltiden. På den äldsta bykartan från 1641 har det tolkats som om prästgårdstomten var placerad ett stycke söder om kyrkogården. Här bör också den medeltida prästgården ha legat.

Gården allra närmast kyrkan i söder utsågs år 1700 till komministerboställe. I mitten av 1700-talet byggdes här ett bostadshus av komminister Anders Hultenius. Huset flyttades år 1935 en bit söderut och togs i bruk som församlingshem.

Vid samma tid byggdes en prästgård på tomten väster om komministerbostället. Intill kommunisterbostället uppfördes 1988 en låg, rödmålad byggnad för pastorsexpedition och arkiv.

De båda byggnaderna förbands samtidigt med en vinkelbygggnad med suterrängvåning som vätter ned mot prästgården. Prästgården är sedan 2005 inte längre i församlingens ägo.

Skolhuset, strax söder om kyrkogården, byggdes 1915 och är en tidstypisk, gulmålad träbyggnad som numera är i privat ägo. Småskola fanns i det lilla huset mittemot skolan. I det putsade huset som ligger öster om kyrkobyggnaden fanns under en lång period byns gemensamma badstuga.

Byns gemensamma fryshus låg i en av stenbyggnaderna norr om kyrkogården, i ett av ekonomihusen som hör till gården norr om kyrkan.

Mörbylånga köping grundades 1820 och kom under 1800-talets gång att växa medan kyrkbyn i stort behöll sin gamla omfattning. Mörbylånga var länge annexförsamling till Resmo. Detta förhållande förändrades 1935 då Mörbylånga blev moderförsamling i Mörbylånga pastorat.

Kyrkan

Mörbylånga kyrka består av ett medeltida torn samt ett långhus och kor som 1811 ersatte de medeltida byggnadsdelarna.

Det nya långhuset och koret ritades av arkitekt Axel Almfelt vid Överintendentsämbetet. På Öland byggdes under perioden 1760-1860 23 nya kyrkor varav 16 behöll sina medeltida torn. Exteriört utgör kyrkan ett typexempel på en öländsk kyrka, ombyggd på 1800-talet.

Kyrkan har i stort ett nyklassicistiskt uttryck med sitt flacka sadeltak, de stora rundbågiga fönstren, de släta odekorerade fasaderna samt den markerade sydingången.

Det breda och höga tornet upplevs som stort i jämförelse med långhuset och bevarar något av sin medeltida karaktär med de kraftiga murarna och den ålderdomliga portalen i väster.

Intrycket förstärks av de relativt små fönstren och den nygotiskt inspirerade tornspiran – ett tillägg från 1870-talet. Sakristian tillbyggdes 1931. Interiört har större renoveringar utförts 1931 (J Fred Olson), 1966 (David Dahl m fl) och 2000 (Jerk Alton m fl).

Minneslund

Minneslunden finns i nya kyrkogårdens norra del. Partiet består av en i cirkel lagd kalkstensgång med gräsmatta i mitten. Området omgärdas av träd och buskar. I områdets norra del står ett högt träkors med guds lamm i metall samt ett altarbord i grå kalksten. Kalkstensbordet tillkom på 1990-talet till minne av Maria Svensson Ceorecius som var Mörbylånga församlings missionär i Sydafrika 1960-97. Här finns också en ljusbärare designad av Elwin Brask.

Byggnader

Bårhus i nordost

Bårhuset har stomme av tegel och putsade fasader avfärgade i ljus gul kulör med gråmålad sockel. Ingång finns både i öster och väster genom pardörrar målade i rosaröd kulör med svarta smidesbeslag. Fönstren är av gjutjärn och har tunt spröjsverk. Byggnadens sadeltak är belagt med tvåkupigt lertegel. Byggnadsåret 1915 står skrivet i smidessiffror över ingången i öster. Framför byggnaden, såväl i öster som i väster, är marken belagd med kalkstensflis. Byggnaden är indelad i två rum. Det västra fungerade som bårhus/bisättningsrum medan det östra, som nu används till förvaring, rymde likvagnen. Bårhuset ritades och byggdes av byggmästaren C A Svantesson

Ekonomibyggnad i nordväst

Byggnad för redskap med putsade fasader avfärgade i brutet vitt samt sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Dörrar mot öster samt vindskivor är blåmålade. Årtalet 1948 finns på fasaden mot öster. Byggnaden används inte numera.

Ekonomibyggnad i sydväst

Byggnad för redskap m m uppförd med putsade fasader i bruten vit kulör med sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Tillbyggd senare med en rödmålad byggnadsdel av trä.

Övrigt

På kyrkogårdens norra del, mellan den äldsta och näst äldsta kyrkogården finns en brunn med kar av ljusröd kalksten. Brunnen grävdes 1921.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Kastlösa kyrka är belägen på östra landborgen invid västra landsvägen i norra delen av Kastlösa by. Omedelbart väster om kyrkogården ligger Kastlösa stiftsgård. När man på 1850-talet uppförde den nya kyrkan lät man bygga en ny prästgård och den gamla flyttades till andra sidan vägen och blev Kastlösas första skola.

Kyrkan

Omkring 1850 blev Kastlösas lilla klövsadelkyrka från 1100-talet för liten. Den hade bestått av långhus, kor och östtorn och ett västtorn från 1200-talet. Kastlösa nya kyrka uppfördes efter ritningar av Adolf Johan Hawerman år 1855. Byggmästare var Peter Isberg från Glömminge. I sockenstämmoprotokoll sägs att kyrkan uppfördes ”jämförelsevis billigt tack vare att det mesta av arbetet och körningen utfördes av församlingsborna själva”. Den kom att uppföras norr om den gamla kyrkan. Den nya kyrkan består av rektangulärt kyrkorum, indelat i tre skepp, med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. De vitputsade murarna täcks av sadeltak, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Närmare hundra år efter kyrkans invigning gjordes stora invändiga renoveringar inför jubileet. Kyrkorummet omformades på ett enhetligt sätt och kyrkorummet täcktes bland annat av ett plant innertak. Bänkinredningen, läktaren och predikstolen är från samma tillfälle.

Minneslund

Minneslunden invigdes 2000 och är anlagd på den norra sidan av kyrkan. Den avgränsas av en cirkelformad häck av tuja med en öppning i väster. Från början hade den en öppning på var sida åt norr och söder, med det planterades igen för att få ett mer slutet rum. I den östra delen av lunden finns en plantering och ett äldre kalkstenskors. Framför planteringen är också ett ställ för blomvaser. Till vänster står en bänk där man kan sitta ner.

Byggnader

I det nordöstra hörnet som en del av kyrkogårdsmuren ligger en äldre materialbod, uppförd omkring 1805, med vitputsade fasader och tegeltak. Huset har under en period använts som bårhus men nu är det endast förråd.

Övrigt

Utanför materialhusets västra vägg har man anordnat en plats för äldre gravhällar och vårdar. De äldsta hällarna är från 1600-talet.

Smidesgrindarna från 1856 skall vara av den öländske konstsmeden Jonas Peter Dahlgren som under 1800-talet svarat för många vackra kyrkogårdsgrindar på Öland. En ättling – Lars Peter Dalgren – smed från Bredinge malm sover lugnt på kyrkogården.

I kvarter A söder om kyrkan finns en brunn av uppmurade kalkstenshällar.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Hulterstads kyrka och kyrkogård ligger på södra Ölands östra sida, i höjd med Kastlösa på den västra sidan. Genom byn går vägen från Föra i norr till Ottenby i söder som binder samman byar och samhällen på Ölands östra sida.

Kyrkplatsen ligger i norra delen av byn Hulterstad. Här finns ännu flera aktiva jordbruk. Väster om kyrkan är det inte långt ut till Alvaret och i öster breder åkrarna ut sig.

Söder om kyrkan ligger prästgården som idag ägs av privatpersoner.

Mellan kyrkan och kyrkogården ligger en byggnad som troligen har varit prästgårdens brygghus. Idag ägs byggnaden av församlingen. Huset har nyligen renoverats och här finns idag toaletter för kyrkogårdens besökare samt förråd.

Kyrkan

Den första stenkyrkan i Hulterstad byggdes under 1100-talets första hälft. Man tror dock att stenkyrkan har föregåtts av en träkyrka men rester efter en sådan har inte påträffats.

Stenkyrkan som uppfördes var treskeppig med ett brett västtorn krönt av två mindre torn, ett sk tvillingorn.

Under 1200-talet byggdes kyrkan, liksom så många andra öländska kyrkor om för att också fungera som försvarsanläggning. En av förändringarna var att tornet byggdes om.

Under 1700-talet ökade socknens befolkning vilket gjorde att det blev trångt i den medeltida kyrkan. Man tog därför beslutet att riva det medeltida långhuset.

1803 stod det nya långhuset, koret och sakristian klara. Då hade också tornet fått en ny lanternin. Byggnaden hade ritats av arkitekt G af Sillén och byggmästare var J Söderström och H Wermelin.

Under 1800-talet och 1900-talet har kyrkan renoverats vid flera tillfällen bl a 1950-51 och senast 1983. I kyrkan förvaras flera runstensfragment.

Kyrkans långhus präglas idag såväl interiört som exteriört av klassicistiska stildrag medan tornet trots lanterninen från 1803 har en ålderdomligare prägel.

Minneslund

En minneslund ligger i nordöstra delen av kvarter D. Platsen markeras av ett ålderdomligt kalkstenskors.

Korset var tidigare gravvård för bysmeden Lindström som dog 1870. Hans persondata finns kvar på korsets baksida medan en ny text ”Minneslund” huggits in i stenens framsida.

Runt omkring korset finns en rabatt, ställ för blomvaser samt kalkstensplattor att ställa ljus på. Platsen omgärdas i norr av en låg häck.

Byggnader

I norra delen av kyrkogården ligger en byggnad som tidigare använts som benhus och därefter som ved- och redskapsbod. År 1957 inreddes byggnaden till bårhus. Ritningarna till ombyggnaden gjordes av byggmästare Henning Johansson.

Fasaden är putsad och avfärgad i vitt utom en del av gaveln i norr som har en stående träpanel i svart. Taket är belagt med tegel. Samtliga fönster och dörrar har svarta snickerier.

Norra delen av byggnaden används som förråd medan den södra är ett inrett andaktsrum. Innertaket i andaktsrummet är klätt med plattor, väggarna är putsade och avfärgade i vitt och golvet belagt med plattor av kalksten.

Den norra väggen har en målning av konstnären Rune Söderberg. Här finns en katafalk samt ett litet altare av sten.

Övrigt

I kvarter E finns ett monument över de omkomna ombord på regalskeppet Kronan som sprängdes i luften under skånska kriget 1676. Monumentet består av ett stort svartmålat ankare, fyra kvadratiska stenblock med järnringar i varje hörn samt en liten minnesplatta i sten med texten ”Tappra svenska män ombord Stora Kronan i slaget vid Öland 1676”.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Gårdby kyrka och kyrkogård ligger där vägen, som går utmed Ölands östra sida från Föra i norr till Ottenby i söder, möter en av vägarna till Törnbotten och Färjestaden.

Här har ett litet samhälle med villabebyggelse vuxit fram. I samhället fanns tidigare servicefunktioner som lanthandel, järnvägsstation, telegrafstation samt mindre verkstäder. Idag är det mesta av detta borta men fortfarande finns skolan kvar.

I Gårdby ligger också Eksgården med restaurang och konferensanläggning. Öster om kyrkan ligger församlingshemmet.

Kyrkan

När Gårdbys första stenkyrka byggdes är inte känt, men på 1200-talet fanns här en kyrkobyggnad i romansk stil. Kyrkan hade långhus, kor och absid. Tornet ska ha varit ett av de mäktigaste på Öland med grundmåtten 9×10 meter.

I början av 1800-talet väcktes ett förslag om att bygga en gemensam kyrka för Gårdby och Sandby socknar. Av detta blev dock intet. De båda socknarna byggde istället var sin ny kyrka.

I Gårdby stod den nya kyrkan klar 1841. Man hade då delvis använt murarna från den medeltida kyrkan. Arkitekter var T Edberg och N I Löfgren och byggmästare Peter Isberg från Algutsrum.

Såväl interiört som exteriört präglas kyrkan av klassicistiska stildrag. Kyrkan har renoverats vid flera tillfällen. Senaste gången var 1989.

Minneslund

Minneslunden är placerad i södra delen av område A. Den är öppen mot norr och avskärmas i söder av en tujahäck, planterad i en båge. Utmed häcken står en bänk.

Minneslunden markeras av ett träkors. Omkring detta finns en rabatt med en kant av kalksten omkring. I rabatten växer bl a krypen och rosor. Det finns också ett ställ för vaser. I tujahäckens båda ändar står fågelbad av sten.

Byggnader

Öster om kyrkogården står en byggnad som rymmer förråd och verkstad. Den har vitmålade väggar i betong utom i gavelrösten som har rödmålad stående brädpanel. Taket är belagt med rött tegel och snickerierna är vitmålade.

Övrigt

Gravvårdar som plockats bort från kyrkogården står uppställda utmed kyrkogårdsmuren i söder. En mindre samling står också utmed muren söder om ingången i öster.

Källa: Kalmar Läns Museum

Kyrkomiljön

Gräsgårds kyrka är belägen på Ölands sydöstra sida. Liksom flera av de kyrkor som finns på öns östra sida ligger Gräsgårds kyrka på den Östra landborgen.

Denna består av strandvallar som bildats under de olika utvecklingsstadier som Östersjön gått igenom.

På den Östra landborgen går landsvägen. Utmed denna ligger kyrkplatsen i Gräsgård, ungefär mitt i socknen. Här har kyrkan legat sedan tidig medeltid.

I socknen finns förhistoriska lämningar från sten- brons och järnålder. Mest framträdande är dock spåren från järnåldern bl a i form av Eketorps borg.

Omedelbart söder om kyrkan och kyrkogården ligger den före detta prästgården, som sedan 1991 inte längre är i församlingens ägo.

Fram till 2006 låg en skolbyggnad ett hundratal meter söder om kyrkan men den brann då ner till grunden. Kvar finns fortfarande den fd småskolebyggnaden från 1926. Kyrkan och kyrkogården omges i övrigt av flera gårdar med aktivt jordbruk.

Kyrkan

Kyrkan har ett medeltida ursprung som idag delvis är bevarat i tornet och korets östra vägg. I vapenhuset och tornets första våning är flera medeltida valvbågar synliga.

Kyrkans exteriör har bevarat mycket av det uttryck den fick i samband med renoveringen 1884. Tornspirans utformning har förenklats men har ändå bevarat sin nygotiska karaktär.

Interiört har 1900-talets renoveringar inneburit att stilrenoveringen från 1884 långsamt har skalats av. Bytet av bänkar 1952-53 samt det successiva borttagandet av väggmåleriet är de största förändringarna.

Idag påverkas upplevelsen av kyrkorummet också av den färgsättning som kyrkan fick vid renoveringen 1980-81.

Minneslund

Minneslunden ligger på den utvidgade delen i väster och tillkom i början av 1990-talet. Tidigare hade området använts som ceremoniplats.

Platsen avgränsas av höga tujahäckar och smyckas av ett högt, närmast monumentalt, kors i kalksten från början av 1960-talet.

Byggnader

I det nordöstra hörnet av kyrkogården står en byggnad som flyttades dit 1814. Det byggdes av material från en gammal sockenstuga eller materialbod och gjordes så högt att det kunde rymma sockenmagasinet på den övre våningen.

Huset är putsat och vitmålat under ett sadeltak med tvåkupigt lertegel.

Övrigt

Utmed den norra kyrkogårdsmuren står många gravvårdar som tagits bort från sina ursprungliga platser.

Det rör sig främst om kalkstensvårdar från sent 1800-tal och mindre vårdar i svart granit från tidigt 1900-tal. Dessa vårdar är inte så vanliga längre ute på kyrkogården. Det finns därför ett stort kulturhistoriskt värde i att vårdarna fortfarande finns att beskåda för besökare på kyrkogården.

Även närmast kyrkan, på södra sidan, står två kalkstensvårdar från sent 1870-talet musealt uppställda.

Källa: Kalmar Läns Museum